Reserv- igen

Ett bättre lopp idag och ett litet fall framåt mot de två senaste loppen i klassiskt.
Jag hade bättre fäste idag, även om jag även nu hade svårt att få fast skidorna och fick gå mycket utanför på andra varvet. Jag tappade uppför och tog in på det lättåkta partierna. Var bra i stakningen, men sämre i diagonalen. (Tvärt mot det normala.) Första klassiska varvet var ändå riktigt mycket bättre än i onsdags. Tyvärr gick snöret på Emma andra halvan av andra varvet och kanske chansen till medalj och ett riktigt bra lopp.
Lite stumma ben in mot bytet gjorde att jag inte orkade jaga ikapp luckan framåt.
Hela skatedelen handlade främst om att jag Emma, snarare än att hålla igen för Linn i ryggen, eftersom en fjärde eller femteplats inte blir så viktig en sådan här dag. Inte oväntat blev jag också passerad av spurtfräsen Linn de sista 150 meterna.

Skaten kändes annars ok, även om det väl saknas det där lilla sista.
Kanske lite medvind, segervittring, självförtroende och att det faktiskt ”går bra nu”. Oftast kommer ju allt det där tillsammans. Glädjen, självförtroendet och den extra växeln man annars letar och letar efter.

Att jag inte blir uttagen i ordinarie VM-trupp känns inte så oväntat.
Att jag ändå är reserv blir väl en liten tröst, en strimma hopp och att motivationen lever vidare.
Att vara reserv på hemmaplan tycks vara min lott i livet.
Det är nu fjärde gången i min karriär, vilket hittills slutat med två inkallelser, och ett mästerskap kvar på hemmaplan.
Ändå känns det väldigt annorlunda nu mot för två år sedan inför Falun. (Och den gången i Liberec 2009). Då var det total besvikelse över uttagningen, vilket såklart var tuffare på ett annat plan. Nu är jag besviken över att jag inte fått till det. Att jag haft stolpe ut, istället för stolpe in. Att det inte har gått som planerat. Men då har väl besviken kommit lite innan redan, i takt med att loppen inte motsvarat mina förväntningar.

Till VM är det främst Skaten (30km) jag är reserv till.
Hur jag ska förhålla mig till det vet jag nog inte riktigt än.
Jag får väl ta några dagar hemma och fundera vidare över det här utgångsläget. Lägga en ny plan för veckorna framåt och se vad som händer på vägen.
Positivt är ändå att det kändes bättre idag och att jag känner hopp om att kunna få avsluta den här säsongen bra. Vilka lopp det än blir.
Och att det hur som helst känns kul att tävla vidare.

Prisutdelningsgroupie från idag.

Avslutningsvis tackar jag Söderhamn för ett supertrevligt arrangemang. Kanske ett av de bättre jag upplevt. Måhända inte spårkvalitetsmäsiigt. Men evenemangsmässigt. Mycket publik, trevlig atmosfär och bra arrangemang i det stora hela.

Vi hörs vidare under veckan som kommer.