Skönt med en topp 10!

Väldigt skönt att få årets första topp 10 placering igår. Inte minst ger det självförtroende och en slags lugn. Att det stämmer. Att kroppen är med. Liksom tekniken och skidorna. Att äntligen få ett lopp som jag är riktigt nöjd med den här säsongen. Det betyder mycket. Dessutom var 9e platsen pers på 10 km klassiskt. (10a som bäst på distansen i Lahti i fjol. Övriga topp tio har jag alla i skate, skiathlon eller långt klassiskt lopp). Dessutom känns det kul att jag inte längre tänker att jag är bättre i skate. Förmodligen är jag fortfarande det i genomsnitt, men flera saker som jag jobbat länge med i klassiskt känns äntligen bättre. Just det känns väldigt roligt.

Det var ett tufft lopp igår. Banan var ju sådan att man på grund av dess förhållandevis korta längd och branta lutning måste ligga på hårt i dem för att ta sig upp och hänga med i det tempo som hålls. Med 5 varv och 4 backar på varje varv blir det totalt 20 korta syraintervaller på gissningsvis 40-50 sekunder som ska avverkas. Ganska många. I en masstart går det alltid fort från start och ska man få en hög placering måste man våga hänga på i ett hårt tempo från start. En ständig avvägning naturligtvis. Om man ska fortsätta plocka eller lägga sig där man är. För hur mycket orkar man egentligen för dagen? Det vet man aldrig riktigt.
Någon gång kommer alltid tröttheten. Jag förmodar att det är då skallen kommer in. Att där och då fortsätta lita på att man orkar. Fortsätta hålla fokus på dem som är framför och inte dem som är bakom. Det där som avgör om man är nöjd eller missnöjd med sin insats efteråt eller ej. Om man fick ut allt. Om man vågade eller om man blev bekväm och rädd för tröttheten. (Smärtan. Mjölksyran.)

Igår var jag i varje fall riktigt trött när jag skar mållinjen.
Avslutningen var bra. Och loppet så väl genomfört som det kunde.
Nackdelen med touren är ju att man som icke sprinter hamnar väldigt långt bak i starten på dessa masstarter. Och idag med bara tre startled där jag stod i 9e led är man ju ett antal sekunder efter de där framme redan ut från stadion. Det kostar att ta sig om och åkningen blir ryckigare och mer energikrävande. Vissa banor spelar det mer roll på än andra och banan idag tillhör en av de trängre i världscupen. Så med hänsyn till det gick den biten så bra som den kunde idag. Skönt att man höll sig på benen för helt simpel var ju inte det heller.

Så en bra dag och ett bra jobb av vallarna och Magnus Björk som vallar mina skidor!

I dag har vi haft tävlingsfritt innan de tre kvarstående och tuffaste tävlingsdagarna ska avverkas. Tuffast just för att de kommer tre dagar i rad när man redan tävlat mycket innan. Det är då utmaningen med touren börjar på riktigt. Vilket kanske också är just det bästa med touren.