Touren är avklarad och som vanligt känns det förstås väldigt skönt när man lyckats genomföra den. Att det har funkat hela vägen och att man ens har kunnat slutföra den. Det är en tuff utmaning naturligtvis även om det känns som att det blir aningen lättare för varje år som går. För att man med rutinen vet vad som väntar och blir mer mentalt förberedd.
I år var jag väldigt osäker på hur det stod till med formen innan det började. Med det i ryggen är jag extra nöjd. Att det skulle sluta med en 13e plats totalt var bättre än jag trodde när drog hemifrån den 27e.
Resultatmässigt var jag en placering högre (som 12a) i fjol, vilket är min bästa totalplacering i Touren. Men ser man till motstånd och distanserna i år, så värderar jag årets slutplacering väl så högt. Mästerskapsfria år är i princip alla med och motståndet är tuffare, liksom programmet varit något mer allround-präglat i år jämfört med då. Fler korta distanser och bara ett längre skatedistanslopp. (gårdagens klättring).
Inte minst har de klassiska distansloppen varit väldigt stabila och bra denna tour, trots att det var lite stolpe ut med strul i starten och vallningsföre under lördagen. (och 15e plats på etappen)
Samtidigt är förväntningar något som förändras snabbt. Sista dagens klättring har blivit lite av min favorit och något jag verkligen vill göra bra. Så även om jag var väldigt nöjd över 5 plockade placeringar och 8e sträcktid på etappen var jag kanske inte så nöjd som jag skulle kunna vara, då det fanns lite för många ytterligare bättre placeringar inom räckhåll på etappen. (bakom Johaug som slog många meriterade herrar uppför backen var det inte så långt fram till 2a etapptid)
Men överägande är jag som sagt ändå nöjd. Två topp tio platser har det blivit. Formen har stigit och äntligen har en riktigt bra tävlingskänsla börjat infinna sig.
Nu hoppas jag att jag ska få fortsätta att hålla mig frisk och på banan så att jag får tävla fler lopp med minst lika bra känsla.
Först gäller det dock att vara lite smart och lugn för att hålla sig så på rätt sida gränsen. Kroppen är givetvis lite nerkörd nu i några dagar och behöver vila för att hämta igen sig.
I reser vi hemåt igen efter dryga två veckor borta.
Ska förstås bli väldigt skönt att komma hem!
Fint före i Toblach. Men annars har förhållandena varierat med alltifrån torrsnö och räls, till blötsnö och riktigt sladder.
Leave A Comment