Elias, Edvin och Alm hade planerat en tur till Nybro för att köral Nybrorullen och i sista minuten så skickade jag också in en anmälan.
Kände efter Värnamorullen häromveckan att det inte alls är tokigt med lite tävlande där det stakas på i fullt ös och man kramar ur lite mer än ur de rutinmässiga träningspassen.
Sagt och gjort så samlades vi utanför ZAL i söndagsmorse för att trycka in alla rullskidor och utrustning i min lilla Audi. 5 taggade grabbar styrde kosan mot sydöstra Småland för att rulla in i ett klarblått, 30-grader varmt Nybro. Detta skulle bli hett asså och det var knappt att det krävdes någon uppvärmning men vi rullade ändå några kilometer för att känna på utrustningen.
Ett hav av rullskidsåkare samlades vid startområdet inne i centrala Nybro och det var också gott om åskådare vilket alltid är kul.
Jag stod i första ledet bakom de cirka 20-talet seedade åkarna när startskottet gick. Stakade iväg någorlunda kontrollerat och fick en fin som ungefär nummer 15 i klungan.
Efter en 180-gradare, en lite hetsig utförskörning men någon incident och kullebytta strax framför mig så började täten att ånga på.
Tyvärr gick det visst lite väl snabbt och åkarna strax framför mig fick släppa tåget. Jag gjorde nått försök att jaga ikapp de 30-talet metrarna men gav upp ganska snart och vi var 3 åkare som bildade en liten klunga. Ganska snart hade Alm och ytterligare någon där fram fått släppa och vi kom ikapp dem och var 7 pers som höll ihop det första varvet. Kändes kontrollerat och jag var en av de som var villiga att hålla hög fart.
Men, plötsligt så tog orken slut. Från att varit den mest dragvilliga i klungan så var jag nu avhängd och frustrerad. Vad hände? Visst var det varmt men det var det ju för alla.
Jag slet och hängde med huvudet under hela det andra varvet. Tack o lov höll jag ändå undan för Johan cirka minuten bakom mig och en 5-mannaklunga strax bakom honom. Ut på det tredje varvet var det bara att gneta på och jag började faktiskt känna mig lite piggare i stakningen igen. Skönt att känna och nu hade 3 personer från klungan framför fått släppa och när jag gick ikapp dem en efter en så var det inte många stavtag som de hängde på mig och detta kändes grymt bra.
Var ritkigt nöjd med den sista halvmilen och gick i mål på tiden 1:43 timmar på de 41 kilometrarna.
Lite för långt efter Simon som vann på 1:31 men samtidigt så fick jag köra de sista 25 kilometerna solo. Grymt imponerad av just Simon M, OK Stigen som vann loppet och dessutom gjorde det på ett starkt sätt!
Jag, Simon som vann loppet och Johan E.
Johan E som jag hade ganska konstant minuten efter mig gjorde ett bra lopp och gör ordentliga framsteg för varje vecka!
Tar ändå med mig några positiv detaljer såsom att jag kom igång den sista milen och att jag utvecklar en högre fart för varje tävling. Känner att jag har styrkan men inte riktigt flåset och syreupptaget. Fler tröskelintervaller under hösten blir det.
För övrigt summerar jag en augusti månad med betydligt mindre rullskidor än under samma period 2018. Och på det betydligt mindre löpning, endast 54 km under hela månaden jämfört med 122 km förra året men då var det ju ett Lidingö i pipen vilket vi skippar i år.
Avslutade åtminstone månaden men en vecka på drygt 8,5 träningstimmar och ett hunger på mera träning under september!
I Lördags körde Sara ett tufft Vasapass med 9-mils stakning. Jag kom och mötte henne med knappt milen kvar.
Leave A Comment