Blogg.skistart.com - Längdskidor, skidvalla, skidkläder, produktnyheter!

Stigande form och en bra avslutning

By Maria Rydqvist|2016-01-11T10:27:28+01:00januari 11th, 2016|Övrigt|0 Comments

Touren är avklarad och som vanligt känns det förstås väldigt skönt när man lyckats genomföra den. Att det har funkat hela vägen och att man ens har kunnat slutföra den. Det är en tuff utmaning naturligtvis även om det känns som att det blir aningen lättare för varje år som går. För att man med rutinen vet vad som väntar och blir mer mentalt förberedd.
I år var jag väldigt osäker på hur det stod till med formen innan det började. Med det i ryggen är jag extra nöjd. Att det skulle sluta med en 13e plats totalt var bättre än jag trodde när drog hemifrån den 27e.

Resultatmässigt var jag en placering högre (som 12a) i fjol, vilket är min bästa totalplacering i Touren. Men ser man till motstånd och distanserna i år, så värderar jag årets slutplacering väl så högt. Mästerskapsfria år är i princip alla med och motståndet är tuffare, liksom programmet varit något mer allround-präglat i år jämfört med då. Fler korta distanser och bara ett längre skatedistanslopp. (gårdagens klättring).
Inte minst har de klassiska distansloppen varit väldigt stabila och bra denna tour, trots att det var lite stolpe ut med strul i starten och vallningsföre under lördagen. (och 15e plats på etappen)

Samtidigt är förväntningar något som förändras snabbt. Sista dagens klättring har blivit lite av min favorit och något jag verkligen vill göra bra. Så även om jag var väldigt nöjd över 5 plockade placeringar och 8e sträcktid på etappen var jag kanske inte så nöjd som jag skulle kunna vara, då det fanns lite för många ytterligare bättre placeringar inom räckhåll på etappen. (bakom Johaug som slog många meriterade herrar uppför backen var det inte så långt fram till 2a etapptid)
Men överägande är jag som sagt ändå nöjd. Två topp tio platser har det blivit. Formen har stigit och äntligen har en riktigt bra tävlingskänsla börjat infinna sig.

Nu hoppas jag att jag ska få fortsätta att hålla mig frisk och på banan så att jag får tävla fler lopp med minst lika bra känsla.
Först gäller det dock att vara lite smart och lugn för att hålla sig så på rätt sida gränsen. Kroppen är givetvis lite nerkörd nu i några dagar och behöver vila för att hämta igen sig.

I reser vi hemåt igen efter dryga två veckor borta.
Ska förstås bli väldigt skönt att komma hem!

Fint före i Toblach. Men annars har förhållandena varierat med alltifrån torrsnö och räls, till blötsnö och riktigt sladder.

Skönt med en topp 10!

By Maria Rydqvist|2016-01-07T20:37:21+01:00januari 7th, 2016|Övrigt|0 Comments

Väldigt skönt att få årets första topp 10 placering igår. Inte minst ger det självförtroende och en slags lugn. Att det stämmer. Att kroppen är med. Liksom tekniken och skidorna. Att äntligen få ett lopp som jag är riktigt nöjd med den här säsongen. Det betyder mycket. Dessutom var 9e platsen pers på 10 km klassiskt. (10a som bäst på distansen i Lahti i fjol. Övriga topp tio har jag alla i skate, skiathlon eller långt klassiskt lopp). Dessutom känns det kul att jag inte längre tänker att jag är bättre i skate. Förmodligen är jag fortfarande det i genomsnitt, men flera saker som jag jobbat länge med i klassiskt känns äntligen bättre. Just det känns väldigt roligt.

Det var ett tufft lopp igår. Banan var ju sådan att man på grund av dess förhållandevis korta längd och branta lutning måste ligga på hårt i dem för att ta sig upp och hänga med i det tempo som hålls. Med 5 varv och 4 backar på varje varv blir det totalt 20 korta syraintervaller på gissningsvis 40-50 sekunder som ska avverkas. Ganska många. I en masstart går det alltid fort från start och ska man få en hög placering måste man våga hänga på i ett hårt tempo från start. En ständig avvägning naturligtvis. Om man ska fortsätta plocka eller lägga sig där man är. För hur mycket orkar man egentligen för dagen? Det vet man aldrig riktigt.
Någon gång kommer alltid tröttheten. Jag förmodar att det är då skallen kommer in. Att där och då fortsätta lita på att man orkar. Fortsätta hålla fokus på dem som är framför och inte dem som är bakom. Det där som avgör om man är nöjd eller missnöjd med sin insats efteråt eller ej. Om man fick ut allt. Om man vågade eller om man blev bekväm och rädd för tröttheten. (Smärtan. Mjölksyran.)

Igår var jag i varje fall riktigt trött när jag skar mållinjen.
Avslutningen var bra. Och loppet så väl genomfört som det kunde.
Nackdelen med touren är ju att man som icke sprinter hamnar väldigt långt bak i starten på dessa masstarter. Och idag med bara tre startled där jag stod i 9e led är man ju ett antal sekunder efter de där framme redan ut från stadion. Det kostar att ta sig om och åkningen blir ryckigare och mer energikrävande. Vissa banor spelar det mer roll på än andra och banan idag tillhör en av de trängre i världscupen. Så med hänsyn till det gick den biten så bra som den kunde idag. Skönt att man höll sig på benen för helt simpel var ju inte det heller.

Så en bra dag och ett bra jobb av vallarna och Magnus Björk som vallar mina skidor!

I dag har vi haft tävlingsfritt innan de tre kvarstående och tuffaste tävlingsdagarna ska avverkas. Tuffast just för att de kommer tre dagar i rad när man redan tävlat mycket innan. Det är då utmaningen med touren börjar på riktigt. Vilket kanske också är just det bästa med touren.