Magisk åkning i klippiga bergen
Efter 2,5 vecka borta har vi påbörjat den långa resan hemåt. En lång tid borta. De första dagarna i Ottawa känns som de var riktigt länge sedan. Förmodligen för att det hänt så mycket på vägen. En resa som såklart inte blev vad den var tänkt och där jag kunnat ge mycket för att ha fått åkt dom där loppen i Canmore. Men som på många sätt ändå varit en upplevelserik resa. Sedan jag flyttade ut och fick bo med familjen igen har jag haft några fantastiskt fina dagar. Där vi har rest runt i terrängen runt Canmore, Lake Louise och Calgary. Åkt slalom badat i hot springs, shoppat, hälsat på släktingar, tagit det lugnt och ätit lite där, fikat lite där. Ostrukturerade dagar som jag knappt minns när jag hade senast.
Bästa med allt var dagen vi besökte Sunshine Skiresort några mil upp i bergen utanför Canmore. Ska man bara åka utför någonstans så skulle jag kunna välja den här. Utan att ha en aning gissar jag att topparna var uppemot 3000möh. Även av den tunna luften att döma. Med klippiga bergen som kringsluter en från alla håll är det inte svårt glömma både tid och rum. Liksom att slås av hur mycket det finns att se i världen och hur häftigt det kan vara.
I går eftermiddagen var vi tillbaks i Canmore igen för att kolla på tävlingarna och återse gänget igen.
Nu ska det bli riktigt skönt att komma hem förstås.
Några tuffa dagar lär vänta innan man är helt i gängorna (med tiden), men jag ser fram emot de kommande veckorna hemma. Med vårvinter, eftersäsongen-känslor och att få ta tag i sådant som har fått vänta under vintern. Ett annat liv än det man har levt de senaste fem månaderna.
Senaste kommentarer